Vägen till ett smycke

Vägen till ett smycke

Fick frågan om hur jag gör när ett smycke blir till. Ritar jag eller börjar jag bara att arbeta med silvret? 

silverpendant 
Universe

Har nu i flera dagar funderat och tror att jag kommit fram till ett svar. Ett svar i gråzonen som vanligt. 

Jag får en idé eller en beställning som jag skissar på och som jag sedan gör i verkstaden. En ren tanke och process och skapande till tillverkning. Rak enkel väg.

Sen kommer en mindre rak väg.
Jag får en idé, som jag skissar på som blir exakt som ritningen eller som blir en variant av ritningen. Det beror på vad som händer på vägen. Är nog mer en person som har en tanke och det blir ett smycke. Jag kan även se något som ligger på mitt arbetsbord som är någon bit som jag börjat på. Som är något men är inte klart. Dessa kan plötsligt ge en idé om hur göra avslutet på den biten som redan var något från början. Förstår alla? 
Hm, jag gör det jag känner för. Det blir ibland dock liggande för jag har inte en plan. Jag går efter känsla och har ett behov av att se tanken idén i verkligheten. Vad det sen ska resultera i kan dröja. 

Därför är mitt arbetsbord, min arbetsbänk, oftast om inte alltid full med olika delar av silver. Lägg till stenar som ligger som om de strötts ut av en slump. Lägg till verktyg som ligger där jag lagt ned dem efter sista gången jag arbetade. Så, en lapp ligger på bordet med vanligt och silverdamm på sig med texten, 
Titta gärna men rör inte 
Minna

skiss

Så mitt svar på hur ett smycke blir till är: En ren beställning som jag skissar och gör direkt. 
Nästa väg kan vara en tanke följt av en snabb skiss för att se tanken. 

Eller... att göra en del av silvret som sen ligger i månader för att till sist bli en ny helhet. Eller de bitar som blir över ser jag nya bilder i och det blir igen ett helt unikt smycke.

Detta resulterar i att mina smycken hittills inte har exakta ritningar så ett till exakt likadant blir det inte. 

Återkommer om jag kommer på fler vägar som mina smycken blir till på. 

Jo! När jag får en beställning och jag samtidigt får en full personbeskrivning och skapar ett smycke med helt fria händer. 
Det är magiskt. 

coffee heart

Tack

Mentor

 Mentor

Falun

Jag har numera en mentor. Hon vet inte om det själv. Att jag utnämnt henne till detta. Det gör inget. Hon gör saker som jag önskar att jag gjort för länge sen. Hon ger mig mentala sparkar. Ordentligt men med en finsk sisu envishet. Rakt på. Inga krusiduller här inte. Jag tål det. Jag behöver det. Jag är på så god väg med att vara trött på att harva mig fram. Jag gör snubbelkrok på mig själv genom att arbeta efter ideal istället för att arbeta för att tjäna pengar och faktiskt kunna göra det på något jag älskar att göra. Skapa.

Det är en ynnest att jag kan göra detta. Deltid än så länge. Deltid kommer det att fortsätta att vara om jag inte börjar tänka och tänka ordentligt. 

Du måste sluta jobba i verkstan. Du ska sälja. Du har ju hur mycket som helst som är klart. Jo, tack. Jag vet. 

Hur? Tiden? Hos vem? Var? Frustration och en aning likgiltighet blandat med någon form av passivitet. Jag är ju i det arbete jag önskar mig mest av allt. Jag behöver ju inte söka något annat. Jag älskar att lösa problem. Hitta nya idéer. Det är inget problem. 

Tidig morgon, Ooty, India


Hittills har jag insett att jag själv är mitt största hinder vad gäller att lyckas med mitt företag eller inte. Jag är ansvarig för att utveckla mitt företag. Jag har levt ensam och fortsatt att kämpa på med mitt skapande. Jag har kämpat. Kämpat för att få utlopp för alla idéer. Det säljer jag inte. Inte än. Jag behöver ett nytt tänk om jag ska synas. Lite i taget. Små steg som nu börjar ge effekt. Jag tar de sista besluten tack vare personer jag mött som förmodligen inte ens vet om att det de sagt varit droppen som fått mig att inse att nu har min bägare blivit full. Det är dags att ta ett nytt glas. Fylla en ny bägare med nya idéer. 

Nytt tänk. För att komma framåt. Ta klivet och på riktigt bli företagare. Våga ta klivet ut i företagandet. Våga vara jag och mitt skapande. Våga stå för mitt. 

Den största rädslan människan har är att hon lyckas. Lång resa och nu är jag framme. 

För denna gång.

Tack



Lugnet, Falun

Rosen- The Rose

Sold! Thankyou


Jag har skickat iväg en beställning. Rosringen är nu såld! Tack. 
Jag har beställt material (Jo, sis jag är tvungen). Tacksam för en hel del beställningar. De ska tillverkas de ska poleras och de ska skickas. 
Tack!

Fick en ny upplevelse. I femton år har jag beställt material från Konrad Wahlström i Stockholm. Allt silver kommer därifrån. Mina första verktyg kommer därifrån. Mina lod och flussmedel, mina stämplar mm. Marianne på KW har många gånger fått använda sitt tålamod när jag ringt och med snäv budget beställt mina silvertrådar eller silverplåt. 

Jag ringde dit igen och en yngre röst svarar och jag blir tyst. Säger: ursäkta vart har jag kommit? %/(#"?:)
Jag är tyst. Försöker få ihop orden till Konrad Wahlström. Har jag inte kommit till KW, frågar jag till sist. Nej, du har kommit till %/#"?:).
Försöker höra och få till ett ord. Ok... en gång till, ber jag henne.  Hur kan hjärnan vara så trög när jag tror att jag ska höra KW som i alla år och nu hör något annat som jag omöjligt får ihop. Hon bokstaverar om inte med samma tålamod som ovanstående Marianne gjort så ändock trevligt. Bokstaverar fel och jag fattar inget av det jag skrivit ned. Skrattar och till sist får jag namnet på den nuvarande butiken som levererar mitt silver. 
KarAna Ädelmetall är det officiella namnet. 
Förklaringen till att jag missat detta är om jag tänker efter att jag haft ett lager jag nu nästintill arbetat slut på samt att jag arbetar mycket återvunnet. En annan anledning är att jag inte kommit fram till dem via telefon. De har haft problem med dem visade det sig. Nu fungerar allt och min nuvarande leverantör för minst lika många år är alltså KarAna. KarAna... Undrar vad det namnet kommer från.

http://www.konradw.se/

http://www.karana.se/


Du kanske även gillar
You may also like

http://creamorminnajohanna.blogspot.se/2014/04/garden-with-frozen-rose.html

Nytt och Blandat- New & Mixed

Detalj, olja på duk

Detail, oil on canvas


Före och efter lunch har jag letat efter min ask visitkort. De är borta. Idag hade de behövts. 
Jag har idag för första gången gått in på Küselska Krogen i Falun. Där tillbringade jag ett par knappa timmar med att hänga tio av mina tavlor. 

Det är en utställning jag fick möjlighet att göra tack vare en kollega fotografen eva Jäger. Hon tog ned sina fina bilder och jag tar efter. En stund. 

Tack Marianne Rapp på Küselska Krogen och tack eva Jäger för den möjligheten. 

http://www.kuselska.dalarna.cc/

http://www.evajager.se/

Olja på duk, akvarell och grafik. Nytt och Blandat. Välkomna dit för att kika och passa på att äta en god lunch!

Öppet må-fr kl 11-14

Tack för en fin dag! Sol i hjärtat till oss alla. 

Ny lag smycken

På Kruthuset där fyra kreativa kvinnor huserar hade vi torsdag kväll ett litet klädjippo. 

Per- Anders och Liz kom och sålde vackra kläder från b.young och Peace & Love! 

http://www.byoung.com/

http://www.hittaplagget.se/3166/Kl%C3%A4der-Peace-&-Love

Sommar eller åtminstone vårkänslorna letade sig  fram till lite sommarsmycken. Återbruk i koppar och diverse olika silverdetaljer. En del återbruk en del nyare silverdetaljer. 

Liz hade sett mina smycken och säger: Minna vet väl om den nya lagen? Vadå för lag? Jag arbetar ju bara i ren metall. Menar du sommarsmyckena? Men koppar har vi ju i vattenledningar och i förvaringskärl. 

Metaller i smycken - För företagare

https://www.google.se/#q=ny+lag+smycken


Så, nu har jag läst på lite snabbt och såhär ser det ut. Nickel, Kadmium och Bly är de hälsofarliga metaller som den nya lagen handlar om. Dessa finns och vi har läst om att små barn inte bör bära bijouterier då de slickar på smyckena, en del gifter frigörs då. (Bijouterier är smycken i oädel metall.) 

Det vi som arbetar i ädel metall vet är att det kan finnas en ytterst liten del nickel i metallen. Den är reglerad redan på början av 90- talet, som jag minns det. Då var det högst 0,005% nickel i silver. 
92,5% är ren silver i 925 sterling silver. 7,5% är av annan metall. Koppar är en del av silverlegeringen (blandningen) för att göra silver hårdare och mer lämpad till användning i smycken. Annars är ren silver för mjukt och skulle enkelt gå sönder. Så för att minska risken för allergier se till att det står 925 stämplat i dina silversmycken.

silver, återbrukskoppar, läder

silver, recycled copper, leather

Jag arbetar enbart i 925 silver och guld. 

En aning återbrukskoppar finns som detaljer i en del smycken. En tid av mitt skapande har jag gjort koppartryck. Använder helt enkel de bitar jag gjorde tryck med till dessa sommarsmycken. Koppar är ett grundämne. 

Så TACK Per- Anders och Liz för en riktigt trevlig kväll och för min del tackar jag även för informationen!

Korset- Cross

 dubbelsidigt kors
silver

sided cross

Syster- Sister

Egen tid

Jag har i flera dagar haft min syster på besök. Ensam. 

Det var underbart. 

Prat. Mera prat. Ännu mer prat. Vi pratar ikapp oss. Alla månader som går, som gör att vi inte riktigt hinner vara i fas med varandras liv. Inser dock att vi även pratar om dåtid. En hel del. Ibland behöver jag backa flera år för att förstå dagen idag. Vad hände och vad har det gett mig som person. 

Vem är jag idag tack vare det som hände då. 

Svaren är att jag är fortfarande Minna. Polerad och en aning omslipad.

Vi har arbetat. Vi har bokfört och hon har gjort finliret som innebär bokslut och resultatbudget. Jag åkte då till verkstaden. Det var min insats i det arbetet. 

Halsband, koppar, återbruk, silver och läder
450 kr

Vi har gråtit. Vi har skrattat och vi har bara varit. 

Vi tog en promenad med nordlig vind i ryggen ned till stan. Jetplanen skakade om lite grann. Solen försökte nå ned till Slaggatan (med tre g). Vi hittade en låda som min fina systerdotter önskat sig till nattduksbord. Loppisfynd. En grön. Buteljgrön med metallbeslag. Sliten, smutsig och en aning skev. Och vacker!

Falun

Vi gick med lådan mellan oss utmed ån. Hemåt. Vinden ven runt krokarna. Kinderna blev rödare för varje minut. Blicken blev mildare då vi sakta gick och kikade på allt gammalt och vackert, nytt och vackert, charmigt och idylliskt. Jag som är så glad över att bo här vill att min syster ska tycka lika bra om stan. Det gör hon. Ännu mer för varje besök. 

Solen sken. 

Varma och hungriga värmde vi på gårdagens rotfrukter och kyckling. Film. När har jag sett en film med min syster? Det minns jag inte ens. Nu hade vi plötsligt tid att göra även sånt som egentligen känns som lite slöseri med dyrbar tid.

kladdkaka med Polly och ost

Berättandet och pratandet löser och ger så många svar. I livet, den väver ihop oss. Den skapar ett gemensamt liv. Trots att vi bor långt ifrån varandra. Tiden är underbar. Den är. Vi tar vara på den. Som vi vill. 

Tack fina syster  

Du kanske även gillar
You may also like

http://creamorminnajohanna.blogspot.se/2014/06/blod-tjockare-vatten.html

Dalahäst till USA- Dalahäst to USA

Silver ca 30 mm hög
Nitad, oxiderad

Denna lite råa dalahäst fick trava vidare till USA. Sonen till en fotograf önskade ett minne från Dalarna till sin far.

Han verkade tagit över faderns glädje över att fotografera för han började plåta i verkstaden medan jag arbetade. Trevliga möten, oväntade möten, berikar vardagen. 

Tack

Hyllning- Tribute

Kvinnan är vacker. 

Stor, liten, kort eller lång. Vacker. Vi finns i de mest olika former. Vi är unika, vi äger visdom, vi är kloka nog att växa, vi är människor. 

Hyllning till människan. 

 peridot, turkos, kvarts, lapis lazuli, bärnsten, granat, ametist, citrin

silver, 925

 peridot, turqoise, quarts, lapis lazuli, amber, garnet, amethyst, citrine

detail

Sold, Thanks

The woman is beautiful. 

Big, small, short or long. Beautiful. We excist in the most various forms. We are unique, we own wisdom, we are wise enough to grow, we are humans. 

Tribute to man.

Syster- Sister

Syster

Silver, quarts

Jag har turen att ha två fina systrar. Vi träffas väldigt sällan. För sällan då livet och allt som hör dit bara är. Livet och barnen. Det brukar handla om arbetet, ekonomi, förhållandet och/ eller barnen. Sällan är det någon annan faktor som kan stöka till en relation mellan syskon så mycket som dessa bitar. Stöka till... Barnen skulle de stöka till? Arbetet- byt. Förhållandet- gör något åt det. Ekonomi- gör en budget. Enkla lösningar och en del vill jag inte ens ta i med en pincett. Lösningarna alltså. Kombinera dessa faktorer och lägg till sjukdom och vi får en livscoctail som sällan är enkel. 

Livet kan ibland rumla runt ordentligt. Kanske för att jag själv rumlar runt med mig och mina egentliga önskningar. Jag tappar det jag i själen och hjärtat egentligen önskar för att livet går i så snabb fart. Glömmer att även jag har drömmar. Att även jag har en möjlighet att ta tid till mig själv. Att jag är värd min egen tid. 

Glömmer eller helt enkelt inte orkar. Det behöver finnas en plats för just tid för mig. En möjlighet att få stänga en dörr och bara få andas, tänka, fundera ut lösningar eller bara gråta. Stilla tårar för de övriga finns en dörr bort. Det är knepigt att hitta balansen när saker händer fort. När barnen, arbetet eller något i förhållandet på något vis förändras för snabbt för att jag ska kunna ha en möjlighet att med känslan känna, med tanken hinna tänka och sen ta rätt beslut. 

För fort. Betyder att de regler som finns i den annars lugna tillvaron plötsligt förändras. Av en person som är en del av min cirkel som ändrar något utan förvarning. Med eller utan vilje. Det kan skaka om grunden i hela tillvaron och en tid av sorg är ofta följden. Oavsett om det handlar om en partner som plötsligt som från tomma intet får för sig något helt oväntat. Han/ hon vill något som den andra inte har en aning om eller som bara är något som plötsligt dök upp i tanken och det är ett måste att förverkliga nu. Kan vara en familjemedlem som plötsligt gör något utan förvarning som ger följder för hela familjen. Det kan vara en nära vän som sviker ett förtroende så illa att det inte finns någon återvändo. Sjukdom eller olycka som gungar hela livet i full storm. Känns det som. Det kan ibland hända saker som gör att hela livet kapsejsar.

En reaktion, ett händelseförlopp sker som ibland är utan styrsel. En stig vandras som aldrig förut beträtts och det är långsamt. Försiktigt och oroligt. Den känns otrygg för vad är slutet. Rädslan styr. Vad finns när vi börjat på denna stig. Hur löser vi, hur tar vi ett steg i taget, hur orkar vi, hur kan jag leva i det här, med det här...

Många stunder i livet är såhär. Det är livet. Det är hur vi arbetar oss igenom dessa stunder som avgör, tror jag, hur livet fortsätter med eller utan en del av denna cirkel. 

Tack
Till mina systrar

Ooty, India

Sister

I am fortunate to have two lovely sisters. We meet very little. Too rarely because of life. Life and kids. It tends to be about work, finances, relationship and/ or about children. Rarely is there any other factor that could upset a relationship between siblings as much as these pieces. Messing up ... Kids would they mess up? Work- switch. The relationship- do something about it. Economy- make a budget. Simple solutions and something I would not even get in with a pair of tweezers. The solutions I meen. Combine these factors and add the disease and we get a coctail of life that is rarely simple. 

 Life can sometimes rumble around properly. Maybe because I myself spree with me and my true desires. I drop what I'm in the heart and soul, what I really wish for because life tends to go on fast speed. Forgetting that I too have dreams. I too have an opportunity to take time for myself. That I am worthy of my own time.

Forgetting or simply not bothered. There needs to be a place for the right time for me. An opportunity to be able to close a door and just breathe, think, find solutions or simply cry. Soft tears because the others are a door away. It's tricky to find the balance when things are happening fast. When the kids, work or something in the relationship in any way is changing too fast for me to have an opportunity to feel, to think and then take the right decision.

Too fast. Means that the rules contained in the otherwise tranquil existence suddenly changed. By a person who is a part of my circle that changes something without warning. With or without intent. It could shake the foundations of the whole of existence and a time of sadness is often the consequence. Whether it involves a partner who suddenly from nowhere get for something completely unexpected. He /she wants something that the other does not have a clue or just something that suddenly appeares in the mind and it is a must to do to a reality right now. May be a family member who suddenly does something without warning giving consequences for the whole family. It could be a close friend who betrays a trust so badly that there is no turning back. Illness or accident that rocks your whole life in a full storm. Does it feel like. It can sometimes happen things that make whole life capsize.

A reaction, a sequence of events occurs, sometimes without stability and control. I walk a path never before stepped on and it's slow. Carefull and anxious. It feels unsafe for what is the end. Fear controls. What is when we start on this path. How do we solve, how do we take one step at a time, how can we stand it, how can I live in it, with this ... 
Many times life is like this. That is life. It's how we work through these moments that determines, I think, how life goes on with or without a part of this circle. 
Thanks 
To my sisters

Ständigt sökande

Varför målar jag, skapar. 

Vad är drivkraften, behovet?

akvarell, beskuren

A4

watercolor, cropped

För att lära mig nytt, utvecklas, må bra. Kunskap är lätt att bära, har jag hört ett flertal gånger.

Tror ändå att det handlar om att jag försöker lära mig att förstå mig. Vem är jag, vad tycker, tänker, känner jag. Vad står jag för och vad inte.

Målar mitt ansikte. Ur minnet utan spegel. Överdriver och allt blir så docksött, stereotypiskt för det är så jag uppfattar mig när jag är sminkad?! Blir förvånad över den bild som träder fram. Händerna, penseln skapar långa ögonfransar, målade ögon och markerad mun. 

Ny bild. Återskapa, se i spegeln, överdriv och gör det ordentligt. Det blir linjer där jag ser väldigt mycket äldre ut än de första bilderna fått mig att se ut. Denna bild är jag på riktigt om x-antal år. Linjer som finns i mitt ansikte. Linjer som skvallrar och... linjer som berättar om ett liv. Liv som jag vet att jag levt. Ett liv som ibland kan ge dessa fina linjer som nu finns som ett minne i mitt ansikte. Smärta, sorg, erfarenhet. Allt speglar sig i den fina ovala spegeln jag burit hem från Tailand. Ljuset i ateljén är från sidan. Den är dov. Jag är eldröd i håret då alla vågor tycks hamna där. Det är tunt på ena sidan. Sidan jag hela mitt liv sovit på. Ena sidan av ansiktet bär spår av långvarig sjukdom som jag idag är fri från. Spåren finns kvar. Jag ser dem. Jag kanske även efterkonstruerar. För min skull. Varför finns dessa skarpa linjer i annat fall just på den sidan av ansiktet som jag hade problem med i hela kroppen. Efterkonstruktioner. Studier. 

Jag finns i den spegeln. Mitt inre finns i den bild som träder fram. Ofta abstrakt. Mycket är ren känsla. Allt är oftast ren känsla. Expressionist. Mycket färger oavsett medium. Alltid färger. Svårt att hålla mig till dova lugna, ljusa fina skira färger. Varför? 

Ännu en fråga jag ställer mig när jag tar mig an en beställning i väldigt ljusa färger. Arbetar mig genom en ljus målning. Tar hem den efter duken torkat. Min son frågar, är det en grundmålning? 

Jag börjar skratta. Varför tror du det? Jamen, det är ju inte dina färger, du målar aldrig sådär. Sant. Varför? 

Arbetet fortsätter. Hur målar jag och varför? 

-Du kan ju måla ansikten utbrister en kollega. Ja... jag har som många andra startat med ren avbildande konst. Därefter kommer det abstrakta. För mig. Jag tror att jag kommer att pendla fram och åter mellan dessa två världar. Det inre, känslorna och det yttre avbildande. Allt för att lära mig om mig. Alla andra får åka med på min färd. I bästa fall. När intresset finns där. 

Självförverkligande. Sökandet och lugnet som hägrar. 

Tack

Afrikas frukt- Fruit of Africa

Fruktkärna, silver, skinn, vajer

Fruit core, silver, leather, wire rope

Det kom en kvinna fram till disken och frågade vad den kostade den stora stående gudinnan. Jag såg på den och insåg att jag nu skulle bli av med en av de vackraste sakerna jag hade i butiken. Den var ca en meter hög, utskuren i ett stycke återvunnen teak. Branden som skadat resten av huset denna del kom från hade även kommit åt en del av gudinnan. Det hör dit. Det svarta sotiga mot den djupröda avbilden av ett milt ansikte och händer som har handflatorna mot varandra. Guldfärg har använts för att få liv och värme i detta trästycke. Den är nytillverkad, av gammalt trä och känns som den bär på visdom. Ett lugn. Kvinnan vet om att allt i butiken av trä är återvunnet. Jag ser på henne och inser att denna pigga, klokögda lilla kvinna vet vad hon vill. Den var dyr men hon tog med sig den och gick. Orden om att hon inte borde köpa något då hon redan har huset fullt med en massa saker, de lämnade hon hos mig. 

Jag lär ju bli av med det jag har i butiken, tänker jag. Trots det kändes en del av alla de ting jag handplockat som om de vore något jag själv skapat. Det blir tomt en stund efteråt. Gudinnan tog emot mig varje morgon jag öppnade dörren till butiken. 

Samma kvinna återkom och önskade att jag skulle sälja ett tyg jag spänt upp på väggen ovanför verkstaden. Den är privat egentligen, svarade jag, tvekande. Hm... Den skulle passa perfekt till den jag just köpt fortsatte hon. Tyget var även den från samma område och var ett lapptäcke i textilhantverk av högsta klass. Det var vikta tygstycken i trekantsmönster, det var broderat direkt på tyget, det var påsydda vävda band och det var sydda bitar. Allt upprepade sig i våder genom hela den stora tygbiten. Fantastiskt vacker, sliten och en aning smutsig då jag köpt den på en lokal marknad där den låg på marken. 

Någon vecka senare möttes vi igen och hon hade med sig en frökapsel av något slag som hon hittat på en av sina resor. Denna kom tydligen från Afrika. Ett hängsmycke där den organiska delen skulle vara intakt. Det blev en del funderande och till sist kom jag fram till en variant som inte innehöll varken lim eller klister. 

Kunden var mer än nöjd och jag en erfarenhet rikare igen. 

Lapptäcket? Den hänger hos denna fina barnmorska som rest världen runt, sett och upplevt mer än någon annan jag känner. 

Tack

Granat

Silver, granat, återbruk

Silver, garnet, reuse

Sol i hjärtat idag

Sun in the heart today