En Kvinna
silver
För flera år sedan träffade jag en äldre kvinna på min skola jag då gick på. Denna kvinna var sjuk. Hon var vis. En vishet som kommer inte nödvändigtvis med ålder utan genom att åldern har levts. Beslut rätt eller fel finns många gånger i betraktarens ögon, ibland även i våra egna ögon. Vi försöker så gott det går. Då var det rätt beslut. Rätt då och även rätt nu. Denna kvinna visste att hon inte skulle leva länge till. Det fanns en ödmjukhet inför livet. Nyfikenhet och en aning sorg över att behöva lämna sin dotter som skulle behövt mer stöd. Trots det så pratade vi om skapande. Vi pratade om hennes tid som silversmed och vi kom överens om att jag skulle köpa hennes verktyg. Hon såg mitt hängsmycke som hängde runt halsen på mig i en lång kedja. Detta smycke valde hon att beställa, bland annat hon önskade. Vi fortsatte att prata en stund till, vi lämnade silverspåret för nu var hon klar med vem som skulle ta över hennes verktyg. Vi sa adjö och under en kort stund möttes mina något yngre ögon hennes par äldre under ömsesidig respekt och kärlek. Hon valde mig. Jag är tacksam. Jag har mitt exempel av smycket kvar. Alltid.
Med kärlek Minna
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar