Ordets väg till färg

Ord 

Olja på duk, beskuren
52*84cm
Oil on canvas, cropped


Älskar att skriva. Orden rinner ur mig. Som de vore helt enkelt en tanke som hamnar direkt på papperet. Jag hade en bild av att jag skulle tycka det var svårt att skriva direkt på datorn istället för som i alla år på papper med en kulspetspenna. Älskar det definitiva i orden som hamnar på papper. I mina blanka inbundna böcker som alltid fylls till brädden. Ibland stor, kurvig och mjuk handstil. Nästa gång liten, stark och trygg. Definitiva oavsett handstil. Rak. Vänsterlutad eller högerlutad. Alltid min handstil. Oavsett hur jag skrivit. Allt beror på situation och humör. 

Ser idag att jag har samma flyt i orden som i handskrift. Skillnaden är att här kan jag redigera om jag önskar. Det är dock ändå en tillfredsställelse att inte röra ett ord efter texten hamnat på detta papper. Utmaningen ligger i orden. Direkt utan tanke. Enbart känsla. Kan bli bra kan bli ren svammel. Svammel är bra. Det är skönt det är nyttigt. De kommer att publiceras en dag även de. Kanske. Kanske inte. Skrattar. Det är ett val jag gör för min skull.  Jag skriver om det jag för stunden känner är aktuellt i mitt liv. Det kan vara om mig. Om min närhet. Något eller några som fått mig att tänka och oftast känna något. Känna är nog startskottet för mina ord. Skriver ofta innan jag målar en tavla. Det blir ord som beskriver en känsla jag vill sätta på duken i form av oljefärg. Märklig väg kan tyckas men den fungerar för mig. Det blir det jag känner. Inga rätt inga fel. Bara Minna.